Hoppa till innehållet
Utflyktskartan
🏺 Fornlämning

Kungskällan

Kungskällan är en kulturhistorisk lämning i Karlshamn kommun, Blekinge län (Asarum socken). I Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister är den registrerad som källa med tradition (offerkälla) med antikvarisk bedömning ”fornlämning”.

Fakta

KommunKarlshamn
LänBlekinge län
TypOfferkälla
Lämningstyp (RAÄ)Källa med tradition – offerkälla
Antikvarisk bedömningFornlämning
SynlighetSynlig ovan mark
SkadestatusEj skadad
SockenAsarum
LämningsnummerL1979:4080 (Asarum 13:1)
TerrängLågt liggande område intill bäck, sandmark. Litet parkområde.
Koordinater56,20184, 14,82767

Beskrivning

Offerkälla, kvadratisk, 0,7 x 0,7 m och 1,3 m dj med kanter av kvadratiska stenar. Brunnskar 0,7 m h ovan mark av 0,2 m tj tuktade stenar med överliggare av fasonerade stenar. I den nedre av brunnskarsstenarna i markytan i S är en 0,15 m st kvadratisk uthuggen öppning. På brunnskarets S sida är inhugget: 1927. På den V sidan är inhugget, imålat med svart färg: 1857 och på den N sidan är inhugget: iiF. Runt brunnskaret är en åttakantig gård, ca 3,5 m diam av kullerstenar och kvadratiska, tuktade stenar. Offerkällan är torrlagd med jord, pinnar och skräp i botten. Inget vatten fanns vid inventeringstillfället 1965. Enligt uppgift försvann vattnet ur källan i och med att den intilliggande bäcken fördjupades. NÖ om källan står en järnskylt med Karlshamns vapen och därunder texten: OFFERKÄLLA I källan har man åtminstone sedan 1700-talet offrat bl a mynt, metallföremål, bröd och ägg. Dessutom har man druckit av vattnet samt badat och tvättat sig i det. Särskilt under midsommarafton skall detta ha pågått då även lekar och dans var ett vanligt inslag. Under 1700-talets mitt sattes en penningstock upp intill källan som då också rensades, överbyggdes och kringgärdades av staket. Det berättas även att Karl XI skall ha druckit av vattnet, därav namnet "Kungskällan", "Kongskällan" eller "Kungakällan". Under mitten av 1800-talet lät en förmögen man bygga en stenmur runt källan, vilken delvis kvarstår. Festerna vid källan urartade emellertid och efter ett våldsamt slagsmål 1838 upphörde firandet till viss del. Det berättas dock att ännu under 1870-talet brukade folk vandra till källan på midsommarafton.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L1979:4080). Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.

Tradition och sägner

Handskmakaren Mathis eller Mathias Malm hade på 1720-talet en son som var blind. Inga botemedel hjälpte. En natt drömde Malm att någon rådde honom att han på midsommarnatten skulle tvätta barnets ögon i källan. Rådet följdes och sonen blev seende. En mor tvättade sitt blinda barn i källan. Efteråt tog barnet tag i en albuske, som växte vid källan och frågade: - Mor, vad är detta? Till tack för att den lille hade blivit seende offrade kvinnan ett smycke åt källans ande.

Uppteckning ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister.

Läget just nu

Från besökare

Hjälp nästa besökare – tryck på det som stämmer. Inget konto behövs. Sammanställning av de senaste 7 dagarna.

Parkering nu:

Visa hur det ser ut idag! Bilden förminskas i mobilen och publiceras efter granskning.

I närheten

Mer kulturhistoria

Parkering

Naturreservat & nationalparker

Pärlor i närheten

Fika & mat i närheten

2 närmaste restauranger inom 2 km, fågelvägen.

Uppgifter från OpenStreetMap – kolla öppettider innan du åker. Många ställen har säsongsöppet.

© OpenStreetMap-bidragsgivare (ODbL). Fel eller saknas något? Rätta i OpenStreetMap.

Källor: Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) 2026-10-18, lämning L1979:4080 (fri att använda, ej upphovsrättsskyddad). Uppgifterna kan vara inaktuella – rätta gärna i källan.