Tarsta fornborg

Beskrivning

Fornborg, 190x190 m, belägen på ett högt, mot NÖ sluttande berg och begränsad av branta sluttningar, stup och stenvallar. I N, Ö och S finns 1 stenvall, 310 m l, 5-12 m br och 1,5-2,5 m h av i allmänhet, 0,5-1,5 m st stenar. I S finns en yttre mur parallell med den inre (ca 10 m från varandra). Vid ändpunkterna löper den samman med den inre. Den yttre muren är 100 m l, 4-5 m br och 0,5-1,5 m h av i allmänhet 0,5-1 m st stenar. I den inre muren finns 4 ingångar och i den yttre 1 ingång. De är 1-3 m br. Hela muranläggningen är väl bevarad. Borgen är bevuxen med barrskog. Revidering 1981: Förutom ovan nämnda vallar finns i ÖNÖ 1 vall, 20 m l (NV-SÖ), 1 m br och 0,4 m h av 0,2-0,9 m st stenar (belägen 6 m utanför den stora vallen) och i V 1 vall, 5 m l (NNÖ-SSV), 5 m br och 0,3 m h av 0,2-0,6 m st stenar. Den 310 m l vallen är ställvis kallmurad intill 20 skift (ofta ca 5 skift). Denna vall utgörs i SV änden av grus och stenskärv inom en 20 m l sträcka. Rikligt med sten återfinns här nedanför bergsbranten. I borgens inre finns 1 terrassering, 25x8 m (S/N), i N 0,5 m h, i Ö 0,2 m h och i övrigt nära det naturliga markplanet. Terrasskanten i N och Ö utgörs av 0,2-0,7 m st stenar. Sannolikt en husgrund. Borgens inre utgörs i övrigt av småkuperad häll- och moränmark med småskrevor. I två skrevor är vid inventeringstillfället rikligt med vatten.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L1980:3692). Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.